Jo, vi var på nolia idag igen. Mest för att se sånt vi inte hann med på de 6 timmar vi var där förra gången. Vad såg vi då? RC-bilar , militärmontern och en kille som badade i underkläderna... Inte så mycket mer då egentligen. Hoppas att länken funkar, har liksom inte gjort sånt här tidigare...

Ett samtal från sambon förklarade att maten var i ugnen så det var bäst att pallra oss hem. På vägen träffade vi Anna, en lottakompis och en sån som jag egentligen inte känner så himla väl, men en som man kan prata om allt med. Så vi pratade lite bröllop och Änglar och bloggar. Och grät en skvätt. Det känns skönt att jag har några riktiga vänner jag kan prata om ALLT med.  Och en familj utan dess like på det. Får vi nu bara vara friska så kan man väl säga att jag är ganska rik, eller? 

Jag har varit ledig idag, och det var ganska skönt. I morse sov vi väldans länge med mina mått mätt. Jag vaknade kring 8, och ungarna sov fortfarande. Det kändes som att jag skulle kunna ligga i sängen hela dagen, men jag insåg ganska snart att det inte skulle funka... Så vi klev upp och käkade fruskost. Började städa och har gjort allt utom att skura golvet. Det får bli en senare fråga, typ i morrn... Ungarna ska få sova borta i morgonkväll och jag och samabon ska ut och äta på hans firmas bekostnad! De hade en stegtävling uppdelad i olika etapper i våras, och hans lag vann två gånger. Det genererade en summa pengar att gå ut och äta för. Trevligt!

Jag blev även bjuden på fest den 20 augusti. Det är samma dag som en av de värsta begravningar jag kommer att vara på, så vi får se om jag åker. Eller så åker jag på den bara för att få tänka på nåt annat. Dagen efter ska sambon på kickoff och ska flyga från Luleå kring 8 och hade räknat med att jag skulle skjutsa... Vi får se hur det blir med den saken!

Mamma berättade att hon tipsat andra om min blogg. Vi är en blödig familj som gärna gråter om det är något som berör, och när hon ska berätta om vad våra barn säger om Ängeln och annat som berör livet går det helt enkelt inte att prata. Så jag hälsar er alla välkomna!

Invägningen, som egentligen var syftet med bloggen, visade idag på exakt 75 kg. Det tar sig! Nu gäller det bara att hålla igen på helgerna...

Nu blir det Ernst och sedan sängen.

Puss och kram och glöm inte bort varandra!

Och jag är ledig! 4 tolvtimmarspass känns i knoppen. Vi har försökt prioritera vissa delar av nybygget, och har fått en lista på rör som är klara. Att försöka skilja ur vad som ska blindas bort, ventiler som ska stängas och vilka rör man kan samtrycka är inte alltid så lätt att hitta...

Annars har det inte hänt så mycket. Jag har sprungit några vändor i veckan, och nu ligger jag kring 21 minuter hemifrån till jobbet. Det kan väl anses som godkänt? Idag när jag skulle hem hittade telefonen inte minneskortet så jag startade om den. Och glömde ju så klart bort att jag har pinkod på! Inte kom jag ihåg den inte! För att slippa bråka med en massa koder hit och dit struntade jag i musiken idag. Jag tänkte när jag började att det här går aldrig väl... Men det gick och det tog exakt 21 minuter från jobbet till vår infart!

Barnens farfar var hemma hos oss och sambon var ute med sin mamma och plockade hallon. Det var nog mer spindlar än hallon i hinken när han kom hem! Ja ja... Det finns sylt på alla matvaruaffärer i närheten...

I morgon får vi se vad vi hittar på. Städning av hus, klippning av barn och sambo, nolia eller stan. Jag vill fortfarande ha en trimmer, men inte av firman som ignorerade mig!

Nu ska jag slappa i soffan en stund, och sedan lär det nog bli en tidig kväll...

Glöm inte kvällskramen!   

Vi gör bort det jobbiga först...

Jag kan inte prata om LillÄngeln ännu. En jobbarkompis frågade idag hur det kändes, och det var skitjobbigt. Hur ska det då inte vara för familjen? Jag kan fortfarande inte förstå det. Eller, jo lite, men att orka fortsätta leva. Jag tror jag skrev det igår, men om ni inte såg det så kika i tisdagens tidning. Där var annonserna och de var så himla fint skrivna. Jag kan se mormor och morfars text i bilder framför mig, och... Jag vet inte vad jag ska skriva. Om jag blir så här bara av att se orden? Nej, det finns liksom inte i min värld på något sätt. Hur går man vidare? Hur stöttar man mormor, morfar, familjen, mina syskon? Jag tänker på er varje sekund. Tänk om jag bara kunde hålla om er hela tiden!

En dag kvar och sedan är jag ledig på fredag, i helgen och på måndag. Idag gjorde vi klart schemat för närmaste framtiden. Jag och en till kommer att dela på provtryckningen och vi går 7 - 19 tre dagar i veckan. Två av operatörerna kommer att jobba med utchekning av instrument och resten kommer att gå skift, fast dag i stället för natt. Då vet ni... Känns skönt att äntligen få lite rätsida på tider, det närmar sig ju trots allt dagis och jobb för sambon snart.

Firman bjöd på fika idag, kombinerat med möte. Med tanke på vad som sagts de senaste dagarna var det med viss bävan jag gick dit. Men jag behövde inte vara det minsta orolig! Nu är det klart med hälsokontroll på företagshälsovården. Det blir konditionstest, blodtryck, -socker, syn, hörsel och tjofaderittan. Hörseln är jag lite orolig över, jag hör rejält dåligt på vänster öra. Vi får väl se vad de säger. Nu blir det i alla fall att springa till jobbet så mycket jag kan!

Nu ska jag dock springa i säng. God natt

Har ni läst tidningen idag? Annonserna var inne idag. Så vackra men fulla av sorg. Det rann några tårar på jobbet när jag såg dem. Det är som så slutgiltigt på något vis. Det värsta är ändå kvar. Begravning och att lära sig leva ett liv utan Ängeln. För oss går det ändå ganska bra, för vi har inte så mycket som påminner om honom.

På provtryckningsmötet idag hettade det till lite. Hela loopsystemet kunde ha kraschat, och det skulle ha varit synd. Det är ganska smidigt att kunna trycka hela och delar av systemen tycker vi. Synd bara att det är en massa svetsslagg i ventilerna! Nåja, i morgon blir det nog fullt upp med att ta lös och spola diverse mätare och pryttlar.

På skrytlistan idag hamnar min joggingtur till jobbet. Det tog tid, och jag låg ganska lågt i puls, ca 75% av max. Jag blev varm, men inte i närheten av de ruscher jag gjort hem från jobbet! Jag skulle kunna öka tempot, men jag är ju så jäkla trött på morgonen. Det finns liksom ingen energi i kroppen...

Vi får se om det blir cykel eller ben i morrn.

Nu ska jag sova.

Glöm inte kramen idag va?

Jag tog med mig barnen på nolia igår. I 6 timmar var vi där, men jag hann inte ens se hälften! Jag var in i tre tält och gick iofs ganska mycket ute. Ungarna fick gå i sjövetsskola och där fick de lära sig att alla ska ha flytväst. Till och med vuxna! Glöm inte bara! Själv handlade jag och . Sedan hittade jag ett teleskopspö och ett mobilband/nyckelring från rosa bandet. En kul grej för en bra sak.

Jag var förbi jobbet en sväng senare under dagen och på vägen hem kom de där intressanta molnen tillbaka, de där som kunde varna om riktigt dåligt väder. Men de kom inget, men molnen har jag på bild!

Idag har jag jobbat, 8 till 20. Det var rätt drygt, så vi får se om det kanske blir 7-19. På onsdag när de flesta är på jobbet ska vi se om vi kan planera lite framåt. Vi får se.

Vi tittade på lite bilder på Ängeln igår, och det kändes bara overkligt.

Nu måste jag sova om jag ska orka ta mig upp ur sängen i morrn. Jag somnade i soffan halv tio igår kväll...

Jo, det kan bli lite knasigt när man har bråttom att läsa tidningen! Det hade min sambo i morse och en kull stövarvalpar var helt plötsligt något annat...

Idag var första gången vi åkte till stugan efter att vår nyfikna pojke som var hungrig på livet blev en Ängel. Det knöt sig i magen ju närmare vi kom, men det gick förvånansvärt bra att komma dit. Vi värmde lite lunch och plockade sedan lite mask för att åka ut med båten och meta lite. Dottern fick fisk efter bara några sekunder och halade upp en ganska fin abborre. Sedan var det bara småfisk så vi åkte en sväng med båten. 3 meter från land tog bensinen slut så vi hade lite tur!

När vi kom tillbaka hade min syster och hennes familj kommit och då blev det ganska känslosamt. Jag satt med den äldsta systern till Ängeln på soffan och bara höll om henne en stund. Jag skulle vilja vara hos dem hela tiden och bara hålla om dem, men det är praktiskt ganska svårt.

Efter en tung start på deras vistelse kunde vi ändå sitta och prata och skratta tillsammans. Jag beundrar deras styrka oerhört.

Något helt annat: dagens invägning var på 75,5 och min bil står kvar på gården. Någon som behöver reservdelar till en toyota corolla 1,6 sedan? Min är årsmodell -90 så att ni vet hur delarna ser ut. Oljetanken åkte på morgonen samma dag som annonsen var i tidningen. I morgon blir det noliamässan och kanske lite löpning.

Nu: dusch

Jag var helt slut igår. Somnade halv tio i soffan och jag hade knappt igång datorn på hela dagen. Det var faktiskt riktigt skönt!

Hur går det då? Jo, det går bättre och bättre. Om jag inte behöver prata om Ängeln går det ganska bra. På jobbet har vi ganska fullt upp, även om allt inte sitter på plats riktigt än. Då är det ganska lätt att koppla bort livet utanför, om man kan säga så. Igår smet vi några minuter från jobbet och handlade lite. I en av de två affärer vi var in i fanns det badpooler och det knöt sig i magen på mig. Det känns helt overkligt att folk köper såna när jag vet vad som kan hända! Det är så overkligt att jag inte ens kan förstå det själv, allt som hänt.

Jag pratade med syster idag igen och det var ganska jobbigt för dem när vi började prata om stugan. Vi ska försöka ta oss dit i morrn och sedan på nolia på söndag. Det kommer nog att bli jobbigt, men samtidigt skönt. Jag har inte varit där något på två veckor.

Pappa hämtade mig igår och idag på väg in till jobbet. Då har jag liksom inget annat val än att springa hem. Idag sket sig mina planer, men jag hade verkligen behövt springa idag! Skrov till lunch och pizza till middag, hemgjord iofs men ändå... Sedan PMS-choklad på det... Och så fick jag skjuts hem av en jobbarkompis då det blev lite brådis till maten. Till veckan börjar jag 8 och då kanske det blir lite mer löpning. Igår sprang jag hem på under 21 minuter! Känns jäkla bra, och det var jobbigt, men jag var inte slut! Det betyder att jag kan springa lite fortare nästa gång.

Håller på att kika lite på en sponsors hemsida till en bekant till oss. Kärar ner mig i lite solbrillor, kepsar och tröjor!

Näni, nu kallar kudden. Jag längtade tillbaka redan när jag klev upp i morse!

God natt   

Jag vaknade i morse, och så var den dan förstörd... Nä, så farligt var det inte. Lätt hormonell, det jävlas lite på jobbet och så sorgen efter Ängeln.

Vi får en välda massa loopar som ska tryckas, men när vi ska blinda och fixa ventiler och grejor så är det ibland bara halvgjort. Tråkigt och onödigt. Efter att vi uppdaterat byggherren, eller vad man kan säga, om det idag hoppas vi på bättring i alla led så snart som möjligt.

Nu verkar det även som att vi ska gå dagtid ett par veckor till, och jag hoppas att jag kan jobba in Ungernveckan! Visst skulle jag ha råd att vara ledig en vecka, men det känns jäkla onödigt. Måste ta det med drift- och platscheferna...

PMS = godis. Jag ska jogga hem i morgon och på fredag. Kan det kanske jämna ut sig lite? Min mage har en tendens att strejka när jag jobbar, så lite lösande på det?! Världsliga problem...

Idag fattades ett tufft men kanske nödvändigt beslut om Ängeln. Ett sista farväl är sagt. På sätt och vis är det skönt, omän ofattbart. Ängeln och hans mamma och pappa kommer att dela grav när tiden kommer för det. Förhoppningsvis får syskonen egna familjer som de kan vila med, annars hoppas jag att de också får plats hos mamman och pappan. Undrar när jag inte kommer att gråta när jag pratar med vår syster?

Jag vet liksom inte vad jag ska skriva, och ibland kanske det oskrivna ordet är bäst?

Ta hand om er och ge varandra en lång kram innan ni somnar.