Idag har det varit en relativt bra dag. Jag har bakat åt min syster och hennes familj, och tvättat klädseln till bilbarnstolen som han använt. Jag fick veta att han utvecklade en sorts kärlek till stolen, under den korta tid han hann använda den. Först var det en fajt varje gång han skulle sitta i den, men sedan var det bara där han skulle sitta. Och spännas fast. Han höll även ögonen på övriga familjen så att de spände fast sig. Ordning och reda!

"Normalt" är jag väl ingen som direkt tror på gudar och annat sånt, även om jag är mörkrädd. Men ibland blir jag som övertygad om att det finns något mer. Nu har minstingen som blir tre månader den 10  augusti, börjat tokjollra. Några veckor tidigare än "normalt" kanske, men "bu" var ett återkommande ord hos vår älskade tvååring. Idag hade lillebror fått fram ett "bu". Man kanske hör det man vill höra. Larvigt? Säkert för en utomstående. För oss - ett självklart "tecken" eller vad man kan säga. Han är så himla med! Vaken och ska titta.

Efter att jag lagt våra ungar åkte jag tillbaka, då min mamma och min andra syster med sambo var på besök. Det spekulerades om drömmar som pappan hade, varför minstingen inte ska heta efter deras farfar (som pojken gjorde, vi tyckte att farfadern lånat tillräckligt), psalmer och minnen. Det var sådär jobbigt trevligt, vi kunde halvgrina och skratta om vartannat. Det är så skönt att inte måsta visa upp någon sorts stark sida, som jag helt saknar. Ibland kan jag bli rationell, men då har jag någon sorts grepp om situationen. Nu är allt bara kaos. Och hur många gånger ska man inte säga fel namn? Jag hoppas att ni förlåter mig för alla mina felsägningar, jag får ångest varje gång.

Storebror och storasystrar - jag tänker på er precis hela tiden. Hälsa det till dem, om de inte läser det här.

Men vi har i alla fall lov att gifta oss i kyrkan nästa sommar, där begravningsakten är tänkt att vara.

Glöm inte flytvästen och att säga att ni älskar varandra, även om det inte alltid känns så!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det sista är det som tar längst tid... En glasskiva och lite elluttag. Kanske har vi listerna innan sommaren är slut!    Det blir ett kort inlägg idag, och inga bilder. Ni får hållas till dess att det är helt klart nu och städat! ...

Men ändå så långt borta! Nu är det glas, VVS så att vi får vatten i köket och elektriker så att vi kan tända lampan över bordet och koppla in elvispen kvar. Typ. Till det kommer listning, fixa trösklar, måla elementet, städa, flytta in alla grejor oc...

På två veckor hinner det hända grejor! Fast det känns inte som att det är två veckor sedan sist jag skrev och visade nåt. Tiden går! Man kan tro att köket är klart, men med två som jobbar olika tider och en massa grejor som ska passas går det inte så...

Nu är det borta!!!  Lite fix kvar att ta bort från väggarna... Etapp ett av skåprivning!   Lite arbetsbänk och belysning var ju trevligt att ha ett tag. Nu är det inte lika kul att laga mat... Det finns en risk att det blir mycket micrad mat nu!   ...

Sakta men säkert... Taket i köket är målat och halva köket är rivet... Väggarna är delvis målade och snickaren kommer för att ta ner portalen i morgon! Äntligen!! Det var en gång ett skafferi. Nu ska det dit renoveringsgips, tapet och målning.    Väg...